Bővebb ismertető
Kapitel 1VÄLDET HÄRSKARI KREMLDá tsar Aleksej Michajiovitj den 14 mars 1669 förloradc sin gemál visade han sädana tecken pä sorg att hans närmaste spädde att hon aldrig skulle fä nägon efterföljerska. Och vem skulle förresten kunna komma efter den vackra Marija, född Miloslavskij, om vilken det berättades att hon var en smula trollkunnig och var utrustad med bockfot? Hon var sensuell och fruktsam och under sina tjugoett ár av äktenskapligt samliv hade hon skänkt sin make fem söner och sex döttrar. Tre av sönema hade gätt bort i tat följd och de bäda kvar-levande, Fjodor och Ivan, var klena tili hälsan.^Fjodor var ingen dimibom, men han verkade sá bräcklig att man trodde att den kejserliga manteln skulle krossa hans svaga skuldror med sin tyngd. Och vad Ivan beträffade - hur skulle fadem utan en rysning kunna tänka pä att lämna Rysslands tron át denne degene-rerade och epileptiske yngling med hängläpp och rinnande ögon? Bland döttrama var Sofia den enda som var värd ett omnämnande, hon var intelligent och förslagen, visade prov pá energi och ägde ett gott hull, men tsaren künde inte förlika sig med tanken pá att fá in ett kjoltyg i successionen. Vad han behövde var nya söner som var kraftigt byggda och i besittning av gott huvud. Hans tomma sang gjorde honom förtvivlad. Dá han begrät den hädangängna viss-te han inte riktigt om det skedde i hennes egenskap av sängkamrat eller av pimktlig bamaföderska. När allt kom omkring var han inte lastgammal - 40 ár! - och ägde alltjämt nägot av sin mannakraft i behäll. Som han var from, osäker pá sig själv, makiig, försiktig och fridsam dröjde det innan han kom tili klarhet om sitt begär, men* Aleksej Michajlovitjs döttrar hette Jevdokija, Anna, Katarina. Marfa, Marija och Sofia. Den sistnämnda var född 1657, Fjodor föddes 1661 och Ivan 1666.