Giftiga växter [antikvár]

Förord Vi ser i allmänhet inte pä vâr flora som représentant för nagon fara, men det finns giftiga växter och det bör man varä uppmärksam pä. Är man bara det, kan man leva tryggt med dem. Denna bok ger uM>lysning-ar om vilka växter man mäste vara försiktig med. Giftväxtema har ofta spritts längt utöver sina ursprungliga växtplatser, dels därför att mänga av dem är nyt-tiga läkeväxter, som i den kunniges hand har kunnat lindra eller bota mänga sjukdomar, dels för att an-vändas för mer skumma ändamäl. De har blivit inplanterade pä mänga Ställen och har brett ut sig, särskilt frän kloster- och slottsträdgärdar, och blivit tili en naturlig del av floran i den nya omgivningen. Mänga har ocksä spritts vida omkring som prydnads-växter i trädgärdar och inomhus. I synnerhet smä bam är benägna att stoppa allt möjligt i munnen. Därför bör man känna tili om man i sin trädgärd eller sitt fönster har växter som kan innebära nägon fara. Gull-regnets farlighet har sä smäningom blivit allmänt känd, men det finns mänga fier växter som lockar med frestande frukter. Bara nägra ex-empel: liguster, benved, liljekonvalje och kaprifol, tili och med rumsväxter som nerium och julstjäma bör man vara uppmärksam pä. Vära inhemska giftväxter har be-skrivits tidigare, senast i Vore giftige blomsterplanter (Köpenhamn 1970), där apotekaren Otto Lindemark ut-förligt och grundligt ger upplysning-ar om dessa växter, deras gift och förgiftningssymptom.» Föreliggande arbete har utvidgats tili att täcka heia Europa och vi har eftersträvat att fä med de växter som kan betyda en fara för liv och hälsa för säväl män-niskor som djur. Man fär dock inte vänta att giftverkningarna alltid är desamma; djuren är ofta mer mot-ständskraftiga än människan. Växtarterna är ordnade efter fa-miljer och ordningsföljden efter Ro-strup-j0rgensen Den danske Flora, 20. omarbetade upplagan, Köpenhamn 1973.® Växternas speciella bo-taniska kännetecken beskrivs och deras utseende äterges i färg. Varje växts farliga ämnen tas upp och förgiftningssymptomen beskrivs. Dessutom berättas om växtens plats i kulturhistorien, särskilt med hän-syn tili hur man utnyttjat dess gift-verkan. Särskilda avsnitt har ägnats ät giftväxtemas användning i krig och som politiskt vapen samt deras giftiga ämnens plats i den kemiska terminologin. Vi stär i tacksamhetsskuld tili säväl danska Veterinär- och lantbruks-högskolan som Köpenhamns botanis-ka trädgärd för deras tillmötesgäen-de att läta oss utnyttja deras växter vid vära studier, och tili trädgärds-mästare Erik Jorgensen, danska lant-brukshögskolan, för biständ och väg-ledning. Likaledes ett hjärtligt tack tili dr. phil. professom i naturämnes-kemi Helmer Kofod, rektor vid far-maceutiska högskolan i Danmark, för goda räd vid utarbetandet av av-snittet om växtgiftemas kemi. Ett särskilt tack riktas tili Susanne Lar-sen, som har gjort en del av bokens illustrationer. Harald Nielsen 1 En utförlig beskrivning pä svenska ut-gör Läkeväxter förr och nu av Harald Nielsen i När-Var-Hur-Serien, Forum 1978, översatt frän danskan: Liegeplan-ter i farver, Politikens Forlag, 1976. ^Nästan identiskt väjttrikessystem äter-finns i Norsk och svensk flora av Johannes Lid, Det Norske Samlaget, Oslo. 4