Australien [antikvár]

URSPRUNG Ö eller kontinent ? 1,2. Dessa rundslipade Jättestenar, som tycks växa upp ur ökenmarken, förstärker intrycket av ödemark. De är kända som Olgas och är konglomerat (grovkornig sedimentbergart), rika pâ järn vilket gör dem röda. Berget Olga Intlll är 200 meter högre än Ayers Rock, 3 mil bort. Aborlglnerna kallar Olgas för Kata Tjuta, 'fältet med mânga huvuden'. Olgas och Ayers Rock ger det plana ökenlandskapet karaktär I Nordterrltorlets sydvästra hörn, nära Australiens geograflska centrum, ett nästan orört omrâde av bâde aborlglner och Vita. SId 9-11 3. Ayers Rock är ett av världens bästa exempel pä Inselberg (restberg av hárdare bergarter än omglvande slätt), en över 3 kilometer láng sandstenskllppa cirka 300 meter över slätten, som llgger omkring 500 meter över havet. Turlster dras tili den nakna klippan av det underbara röda färgspelet I gryning och skymning. Aboriginema tillbad klippan som de l^allade Uluru, världens mitt, de levandes och dödas iiem. Världens största Inselberg, Mt. Augustus, är dubbeit sä stört som Ayers Rock och flnns I Västaustrallen, cirka 900 kilometer norr om Perth. SId 12-13 4. Stora Barrlärrevet utanför Queenslands östkust är 1900 kilometer längt och mellan 30 och 160 kilometer brett. Det är jämte Ayers Rock ett av Australiens stora turlstattraktloner. Det är världens största korallrev. Här finns omkring 400 korallarter, 1500 fiskarter, 4000 molluskarter och en fantastisk mängd sjögurkor, sjöstjärnor, krabbor, räkor och svampar. Sid 14-15 5. Där det en gäng fanns levande skog stär nu, 'Pinnacles', dessa förstenade träd kvar. De är tornllknande kalkstensblldningar som kastar länga skuggor I nationalparken Nambung, 27 mil norr om Perth. Dessa fossil hör ocksä tili aboriglnernas 'Drömtid'. Oknen sträcker slg vlda omkring. Fotavtrycken verkar nästan störande. SId 16-17 Är Australien en ö eller en kontinent? Det är en frâga som ställs ibland. Svaret är inte enkelt. Med nära 7.7 miljoner kvadratkilometers fascine-rande och rikt varierande territórium, frân den höga, alltid snöklädda toppen pâ Mount Kosciusko till de av solen sönderbrända öknama 1 inlandet, där det nästan aldrig regnar, är Australien bâde ö och kontinent. Geografer klassificerar Australien som kontinent, lât vara att den är minst av jordens fem kontinenter. Landets naturtillgângar, mineral och jordbruksmark, förmägan a,tt producera tillräckligt för invânamas eget behov är av kontinental storleksordning. Det sätt landet pâverkat resten av världen genom folket, deras talanger, inställning och även deras sätt att tala är vida spritt intemationellt, kontinentalt i alla avseenden. Andâ är Australien en ö, ett landomrâde omgivet av vatten, vars stränder sköljs av sex hav. Beläget mellan den Indiska oceanen och Stilla havet när den i norr Timorsjön och Arafurasjön med Korallhavet i öster. I söder ligger ön Tasmanien. Australiens kontur skulle vara nästan cirkulär, den klassiska öformen, om inte tvâ stora bitar fattades, i söder Great Australian Bight och i norr Gulf of Carpentaria. Enligt F.B. Taylors (1910) och A. Wegeners (1912) teori om kontinen-talförskjutning var Australien för cirka 135 miljoner är sedan, del av en mycket större landmassa kallad Pangaea (grek. 'Heia jorden'). Pangaea slets sönder av enorma krafter, energi frân jordens inre, för att bilda den värld vi känner i dag. Man kan tänka sig kontinentema som stora block eller plattor nedsänkta i plastiskt material med lägre densitet. Förskjutningskrafter i jordens inre gav upphov tili brottlinjer längs vilka Pangaea delades i tvâ stora block som drev isär. Det sydligaste, Gondwanaland (Gondwana efter en region i centrala Indien), bestod av fiera kontinenter bland vilka Australien var en. I dag antar man att jordytan bestâr av sex eller sju stora plattor, jämte ett antal mindre, som glider isär vid oceanryggama och kolliderar längs unga bergskedjor. Teorin kallas plattektonik. Allteftersom ârmiljonema rann iväg splittrades ocksâ Gondwanaland i separata kontinenter som drev bort frân varandra. Australien skildes frân sina grannar, det stora halvrunda hâlet i Söder, Great Australian Bight, är det Ställe där kontinenten bröts loss frân Antarktis. Det mindre hâlet i non, Gulf of Carpentaria, fylldes en gâng av Nya Guineas södra del. När Australien isolerades för omkring hundra miljoner âr sedan, fanns där levande och fossila bevis pâ samhörighet med det ursprungliga Gondwanaland. I Indien finns stora geologiska fördjupningar med fossil av reptiler - ödlor, sköldpaddor och krokodiler - som är sâ lika de man funnit i Australien att det inte râder nâgot större tvivel om att bâde Indien och Australien hört tili samma landmassa under den geologiska period vi kallar perm. Permperioden (290 tili 245 miljoner är sedan) var en tid med varmt och tont klimat, idealiskt för att bevara ben, fjäll, tänder, ja tili och med avföring, frân de djur som dâ fanns pâ jorden.